Bild från kulturstigen som finns i byn.

När det började, bebyggelsemiljö och industrimiljö med unik hamn.

RENHOLMENS SAMHÄLLE tillkom efter ångsågens uppförande år 1890. Samhället växte snabbt. På Granholmen och intill sågverket låg fem arbetarkaserner. Söder om landsvägen uppfördes ett femtiotal små bostadshus för sågverksarbetarna efter initiativ av sågbolagets förvaltare August Högman. Renholmen växte och blev ett industrisamhälle. År 1895 uppfördes ett bönhus, omkring år 1912 en folkskola.

Ägare till ångsågen var intressenter i Brännfors vattensåg men övergick senare i Storfors AB:s ägo. Sågen var försedd med åtta ramar, som drevs av en ångmaskin på 160 hästkrafter. Längst ut på Renholmen anlades en kolgård där sågavfallet brändes till träkol. År 1905 gjordes ramarna mer snabbgående, genom att effekten på ångmaskinen ökades till 600 hästkrafter. Efter att en generator installerats sattes också ett ellok in på brädgården. År 1917 övertogs sågen av det nybildade aktiebolaget Yttersfors-Munksund. År 1925 gick bolaget i konkurs och två år senare övertogs sågen av AB Munksund. Därefter drevs sågen i ytterligare tre år.

Av såganläggningen finns ingenting kvar. Det som minner om sågindustrin är rödkasernen och den övriga bebyggelsen i Renholmen. Ute på udde ligger barlast- och lastageplatsen. Grundformationer finns kvar efter disponentbostaden som låg ovanför hamnen.

Till miljön hör hela området söder om landsvägen med egnahemsbebyggelsen, skola och bönhus. Bebyggelsen är relativt välbevarad och består i huvudsak av enkelstugor i en och halv våning, ofta med dekorativt utsmyckade pardörrar.

Se filmen om Renholmen!